Solguru

Modernitetskritk, samhällskritik och kultur

”Sverige är inte världens navel” och etnopluralismen

with 27 comments

En bloggare och debattör vid namn Torbjörn Jerlerup, som driver bloggen Sverige är inte världens navel, har givit sig in på att diskutera identitarismen i allmänhet och etnopluralismen i synnerhet med mig, och skrivit ett antal tämligen ärligt menade inlägg på temat. Det senaste finns här.

Torbjörn ska ha all heder för att han faktiskt tar diskussionen. Det är inte precis vanligt att någon lägger energi på att försöka bemöta tankar som bedöms som politiskt oacceptabla, och Jerlerup gör sig därmed till medlem i en synnerligen exklusiv grupp: antirasister som är intresserade av idédebatt. Det gör att han måste skiljas från antirasismen som ren dominansstruktur, och från den fattiga tankekontroll som är grunden i svenskt medie- och idéklimat. Det innebär dock inte att han har rätt. Att idéer framförs ärligt och nyanserat betyder förstås knappast att de är riktiga.

Rätt tanke, fel innehåll
Texten jag här vill bemöta lider av samma problem som ligger till grund för nästan all antirasism – först och främst det fullständigt oproblematiserade hopblandandet av individ och kultur, samhällsstruktur och mellanmänsklig moral. Jerlerup hävdar att människor ”väljer sin tillhörighet”, och att det absolut inte existerar några ”a priori givna” grupper. Det första är sant, det andra är fel – så pass fel att det är svårt att inte storkna när man läser det. Det spelar faktiskt inte ens någon roll om man, i strid med all seriös forskning på området, hävdar att det inte existerar någon biologisk bas för etniska grupper, och att etniciteter är ”konstruerade”. De etniska grupperna existerar som mänskliga realiteter ändå.  Att de förändras över tid gör inte att de är irrelevanta, eller att man kan uppfinna en ”människosyn” som gör att de plötsligt upphör. Den enda orsaken till att hävda motsatsen är en vilja att förstöra en specifik etnisk grupp – eller att man misstar ideologiskt grundat verklighetsförnekande för moral och sund människosyn.

Vidare menar Jerlerup att vi måste se till ”mänskligheten” snarare än vår egen etniska grupp. Här utgår han från att det ena utesluter det andra, vilket är en form av klassisk fuskargumentation som är endemisk inom ”antirasistiskt” tänkande. Att olika familjer bor i olika hus, och att man inte helt fritt flyttar mellan olika byggnader och bosätter sig i andra människors vardagsrum, är inte ett problem. Människor kan – nej, måste – bebo mindre, kollektiva sfärer, där det egna och ”den Andre” hålls åtskilda, helt utan att med någon nödvändighet ge sig på andra och mörda dem. Faktum är att åtminstone två av våra nu pågående krig motiveras med en helt annan sorts ideologi än den etniska (både i Irak och Afghanistan är det demokrati som står på programet, Kosovomassbombningarna genomfördes till stor del på grund av ideologisk mångkulturalism), och detsamma gäller hundratals historiska krig. Människor kommer alltid att döda varandra av olika orsaker och på olika sätt – idéernas roll är inte att förneka detta faktum och därmed förvärra situationen, utan att förhålla sig till verkligheten och minimera skadeverkningarna. Att man påstår sig ha gått bortom det etniska innebär inte att man faktiskt gjort det, bara att man aktivt börjat stödja en ohållbar situation, och faktiskt motverka sin egen etniska grupp (eller åtminstone oppositionella element som vill verka till dess fördel).

Grannskap, vänskap och mänsklighet
Jag och min granne bor i olika lägenheter, och umgås i stort sett inte alls. För ett par månader sedan ringde jag ändå brandkåren när han lämnat plattan påslagen så brandlarmet gick. Vi bebor helt och hållet åtskilda sfärer, utan att bråka eller tycka illa om varandra alls. Vi hälsar också när vi träffas på caféer. Jag vet även att han har kraftiga alkoholproblem – att lösningen på det problemet skulle vara att bjuda in honom till att sitta och supa i mitt vardagsrum, och sedan anklaga min ordinarie umgängeskrets för ”intolerans” när de tyckte att hans supande och snarkande försämrade situationen i mitt hem, är absurt. Utbyte mellan olika kulturer förutsätter inte, lika lite som socialt utbyte, att man bosätter sig hos varandra i stora massor.

Västvärlden har under flera hundra år, och i synnerhet de senaste femtio, förespråkat precis Jerlerups ideologi. Det socialistiska/liberala projektet bygger på precis de antaganden som görs i hans debattartikel. ”All annan identifiering med alla andra människor går utöver det som kan anses vara oss givet av naturen”, skriver han. Det låter bra, men är helt enkelt abstrakt hitte-på. Det är inte sant, helt enkelt, för om det vore det skulle vi inte ha några ”integrationsproblem” i Sverige, och människor skulle ha organiserat sig på andra sätt än vad de hittills gjort.

Jerlerup rör ihop teoretiska abstraktioner med social realitet. Det går givetvis att, som han säger, skapa en ”idé som inte är i beröring med oss” - till exempel ”mänskligheten” – och sedan utöva politisk makt i dess namn. Skillnaden är att en enhet som nationalstaten, som redan i sig själv har sina problem, är oändligt mycket naturligare än den rena abstraktion ”mänskligheten” utgör. Vi vet vad vi menar när vi säger svensk – det är inte bara en ”idé”, utan ett relativt konkret allmänbegrepp som inkluderar utseendemässiga, språkliga och kulturella drag på ett helt annat sätt än vad ”mänskligheten” gör.

Inte fallit i fällan..?
Så här resonerar Jerlerup: ”Jag har inte fallit i fällan att tro att min etnicitet är något som är naturligare att stå nära än araben eller asiaten. Jag har sett in i människors hjärtan och hjärnor och sett en gemenskap som går utöver etniciteten eller kulturen eller hudfärgen eller religionen.” Kanske inte, men du har fallit i snart sagt alla andra fällor man kan tänka sig. Inte minst fällan att avstå från att försvara sitt eget folk, och istället försvara en ideologi som få egentligen är betjänta eller ens intresserade av (minst av allt kineser och araber).

Jag har heller inga personliga problem med människor av annan etnicitet och ras, som individer. Däremot blir det problem när man av detta faktum drar slutsatsen att vi inte bör ta hand om vårt eget folk, eller åtgärda den eskalerande, ideologiska och uppenbart destruktiva situation som uppkommit i västvärlden. Istället ska vi tydligen ”TÄNKA och hitta en lösning på problemet och hitta sätten att rädda alla!”. Märkligt nog menar han också att det finns historiska exempel på denna typ av lösningar, vilket slår mig som oerhört naivt och fullständigt ogrundat.

Det starkaste argumentet här är Jerlerups liknelser mellan globaliseringen och  nationalstaternas uppkomst – han menar här att nationalstaten framgångsrikt övervunnit tidigare lokala identiteter, vilket han möjligen har en poäng i. Här glömmer han dock för det första att det finns en skillnad mellan att skapa en maktpolitisk och kulturell konstruktion bland människor som är relativt lika och att skapa en ”global värld” där det ska finnas ett vi utan ett dem. Ännu mer graverande är att han inte verkar fatta att nationalstatens seger – ens i det biologiskt relativt homogena Sverige – aldrig varit mer än begränsad. Vi ska minnas att Överkalixbor och Skåningar faktiskt skiljer sig markant åt, och att en massflyttning mellan Norrland och Sveriges sydspets säkert skulle ha en del jobbiga konsekvenser det med.

Mångfald ingen tillgång
Jerlerup refererar till ”människans förmåga att lösa problem”, och anklagar sedan identitarismen för att bortse från den. Vad han där missar är att jag inte alls bortser från denna förmåga – tvärtom föreslår jag en lösning: avbryt den uppenbart sinnessjuka mångkulturpolitiken, och sluta låta irrationellt romantiserande av ett ohållbart tillstånd diktera dagordningen.

Det är en bisarr tanke att kulturellt utbyte och ”mänsklighetens” utveckling som totalitet skulle vara beroende av massiva folkomflyttningar och ett framtvingat tillstånd av mångfald som uppenbart, objektivt, är destruktivt. Jerlerups resonemang går ut på att presentera hur han personligen förhåller sig till individer och försöker förneka det faktum att språklig och etnisk samhörighet är en – icke självvald – realitet, inte ett val eller en teoretisk abstraktion. Det är inte sant. Just denna typ av tänkande är själva grunden till situationen i Sverige idag, och det är därför direkt oansvarigt att hävda sig vara ”för invandring”, särskilt om att man som Jerlerup faktiskt inser att integrationen inte fungerar. Man bedriver inte en politik som inte fungerar, och innan någon kunnat påvisa hur det skulle vara möjligt att genom humanistisk ideologi få mångetniska, jämlika samhällen att fungera snarare än urarta, borde det vara självklart – oavsett ideologi – att inte medvetet skapa dem. ”Diversity” is a difficulty to be overcome, not an advantage to be sought”, säger Ann Coulter. Bättre än så kan det inte sammanfattas. Sverige är kanske inte ”världens navel”, men för en svensk är det vettigt att betrakta det som hjärta, lunga och hjärna.

Jag har alltså inte mycket positivt att säga om Jerlerups inlägg – förutom en viktig sak: läget i det här landet skulle vara annorlunda om våra makthavare i likhet med honom vågade utsätta sina idéer för kritisk prövning. Kanske skulle vi då kunna röra oss mot en situation där folkvett triumferade över det nonsens vars sociala uttryck är våld, motsättningar och förlorat socialt kapital.

Som en bisak har jag, Torbjörn, alls inga problem med att bli kallad både traditionalist och identitär – tvärtom räknar jag mig som bägge (även om detta resonemang och denna debatt hör till den senare idégruppen snarare än den förra, som rör större och på många sätt viktigare frågor).

Written by admin

juli 25th, 2010 at 9:42 e m

27 Responses to '”Sverige är inte världens navel” och etnopluralismen'

Subscribe to comments with RSS or TrackBack to '”Sverige är inte världens navel” och etnopluralismen'.

  1. ”Stating the obvious”: en till synes otacksam uppgift, men du gör det bra som alltid.

    Jonas De Geer

    25 Jul 10 at 22:05

  2. [...] hela artikeln här! från → Från andra bloggar ← Stor medieskandal i USA – svensk [...]

  3. Den enade mänskligheten som mångkulturalister och naiva framstegsfilosofer eftersöker är samma ologiska slutdestination som Hegel kom fram till. Liksom Marx. Är det något historien lärt oss, så är det att ingenting kan överkomma dialektiken. Det kommer alltid finnas motpoler mellan människor. Om biologi inte hade spelat någon roll hade det varit möjligt. Om sedan det mänskliga psyket var lika formbart och relativt, då hade möjligheten verkligen existerat att skapa en ”enad” människa.
    Faktum är emellertid att det inte existerar några enkla förklaringsmodeller, andra än att vi _måste_ förhålla oss till ett arv, vare sig det är biologiskt eller socialt betingat. Hur vi sedan agerar utifrån förutsättningarna varierar, ingen kan förklara detta fenomen entydigt.

    Med detta sagt så är det självklart varför nationalstater i Europa tidigt utvecklades. Kristendomens betydelse kan inte heller förnekas i detta sammanhang. Kyrkans organisation utgjorde mönster för exempelvis regionuppdelning och skatteuppbärning. Vad för positivt ges av mångkulturen?

    Mångkulturen är inte kristendomen. Den är ett luftslott utan innehåll(annat än brottslighet, osedlighet, kulturellt förfall, förlust av förtroede, splittring, etc). Inte ens Kristendomen, som expanderat över 2000 år, har enat mänskligheten. För mig behöver den emellertid inte göra detta. Det räcker att den utgör referenspunkt för mig som svensk och europé. Hur asiater, afrikaner eller amerikaner förhåller sig till den ger jag fullständigt fan i. I slutändan är det dess värde för mig och andra kristna som måste tas i beaktande.

    Kaisercarl

    25 Jul 10 at 22:31

  4. Jerlerup:” Jag har inte fallit i fällan att tro att min etnicitet är något som är naturligare att stå nära än araben eller asiaten.”

    Övriga etniska grupper ser MER till sin egen etnicitet är till andras etnicitet, inte minst kineser och araber. Det kan vara så enkelt som att rotlöshet, barnlöshet trasiga familjeförhållanden eller en brist på känsla för det egna folket (brist på känsla för egna nära och kära – om det ens finns sådana) är det som orsakar Jerlerups tomrum. Om man inte känner mer för sin egen släkt eller sitt eget folk måste något ha gått fel i livet.

    Fred

    25 Jul 10 at 23:26

  5. Jag säger som Jonas. Att säga det uppenbara och att upprepa det gång på gång är plågsamt, men du gör det bra, och det är skönt att se att någon fortfarande orkar.

    Förresten, du likställde asiater med kineser: Jeffvla rasse.

    Ett

    25 Jul 10 at 23:55

  6. PS: Ann Coulter har rätt, men hon är kanske inte den bästa att ta citat från. Eller så kanske har jag ogrundade fördomar från en tid då Fox News och amerikaner var det dummaste som fanns… Vad vet du om henne egentligen?

    Ett

    26 Jul 10 at 0:02

  7. Ett:

    Sanna citat kan man ta från vem som helst. Att Coulter har olika knäppa åsikter också kan man väl konstatera med hjälp av google, men det har inte riktigt med saken att göra. Har hon rätt, som i detta fall, så har hon ju det. Håller du inte med?

    admin

    26 Jul 10 at 0:07

  8. Intressant med en diskussion på ett lite högre plan. Antirasister brukar som bekant nöja sig med att vräka ur sig invektiv och floskler, så det är välkommet när någon av dem faktiskt försöker argumentera för sin ståndpunkt.

    Jag har några invändningar och frågor som jag skulle vilja ställa till Jerlerup, men tyvärr är min tid begränsad så jag ska hålla det kort.

    Till att börja med skulle jag vilja påpeka att det inte finns någon motsägelse mellan att man ”betraktar var människa som en unik individ med sina unika förutsättningar” och att man samtidigt kan göra generaliseringar om vissa grupper eller ha åsikter om hur deras inbördes förhållanden till varandra bör se ut. Mer specifikt kan man mycket väl vilja bevara ett visst folkslag, eller alla folkslag, utan att denna åsikt är avhängig ens eventuella fördomar eller åsikter om andra/vissa folkslag. Man kan också betrakta en enskild individ från ett annat folkslag som en unik individ med unika förutsättningar, men samtidigt även betrakta honom/henne som en representant för sitt folk. Jag tror inte att mitt och Jerlerups sätt att bemöta enskilda människor skiljer sig åt nämnvärt när vi reser utomlands, annat än ifall dessa frågor tas upp till diskussion — och om de diskuterades tror jag att en överväldigande majoritet av de thailändare, japaner, massajer eller indier som vi kunde tänkas diskutera med skulle ha mycket lättare att förstå mina tankegångar än hans. För alla på jorden utom vissa sorgligt kulturlösa västerlänningar (samt vissa av de invandrare som sugits in i den ”nya eliten”) är nämligen folktillhörigheten något väldigt viktigt och något som man önskar bevara.

    Dan B

    26 Jul 10 at 0:48

  9. Jag kan också påpeka att det inte finns några egentliga skäl att problematisera saker och ting så mycket som Jerlerup gör. Det är bara en intellektuell övning i dekonstruktion, och den enda orsaken till att dessa saker problematiseras in absurdum idag är arvet från Frankfurtskolan. Ja, folkgrupper kan vara svåra att avgränsa ibland. Ja, det finns fler identiteter än den etniska, det kan diskuteras var gränsen går för vilka som uppfattas som ”ingruppen” och detta kan dessutom variera beroende på situationen. Et cetera. Inget av detta ändrar dock på själva kärnan. Folkgrupper existerar och är värda att bevara. Det är funktionellt och rimligt att göra etnopolitiska avväganden. Och så vidare.

    En fråga som jag tycker förtjänar att tas upp är huruvida Jerlerup instämmer i denna artikel av Staffan Heimersson där denne uttrycker stor lycka över att mänskligheten är på väg att likriktas till en enda stor ras där det inte finns plats för vare sig snedögda japaner eller blonda nordbor. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0001/01/staffan.html

    För min del tycker jag givetvis att artikeln är vedervärdig — ett ovanligt ärligt och därför intressant, men också riktigt vidrigt, uttryck för en sjuk, materialistisk människosyn som saknar varje beröringspunkt med min egen.

    Om Jerlerup inte instämmer med Heimersson, undrar jag om han inte inser att den ”människosyn” han förespråkar, där var och en endast ska betraktas som en atomiserad och rotlös ”individ”, leder just till detta resultat?

    Om han å andra sidan instämmer i Heimerssons åsikter, undrar jag (1) varför han betraktar en enfärgad, monokulturell mänsklighet som bättre än en där folkgrupper fortsätter att existera med sina unika biologiska och kulturella särdrag, och (2) om han medger att det är ett himmelsskriande hyckleri när etablissemangets hejdukar hyllar etnisk mångfald med tanke på att deras politik faktiskt syftar till att utplåna densamma?

    Dan B

    26 Jul 10 at 0:48

  10. Givetvis, men man bör alltid akta sig för vem man associerar sig med.

    Ett

    26 Jul 10 at 3:17

  11. Trots strul med datorer och sånt… Här är mitt andra svar:

    http://ligator.wordpress.com/2010/07/26/identitar-livbatsetik-svar-2-till-solguru/

    Torbjörn Jerlerup

    26 Jul 10 at 13:51

  12. Ävlfa

    26 Jul 10 at 16:09

  13. Klockrent, men som De Geer säget säger så är detta självklarheter.

    Herr Jerlerup: det går alldeles utmärkt att ha vänner – till och med låta en viss mängd av de etniciteter de tillhör boende i ens land – från världens alla hörn och känna att vi alla äro människor, samtidigt som att man för den sakens skull inte vill att alla ska bo i samma land. Globala utbyten i all ära, men varför förstöra?

    Steve

    26 Jul 10 at 17:32

  14. Dan B. ja, jag råkar gilla denna artikel av Staffan heimersson.

    Men jag noterar att du skrev detta: ”varför han betraktar en enfärgad, monokulturell mänsklighet som bättre än en där folkgrupper fortsätter att existera med sina unika biologiska och kulturella särdrag”

    Och jag undrar vad kultur har med hudfärg att göra!

    Sen noterar jag återigen den identitära, lite smålustiga, paradoxen att Mattias Flinck, Anders Eklund och Thomas Quick betraktas som mer ”närstående” det ”svenska” än en männuiskorättskämpe från Uganda eller en kvinnlig doktor från Pakistan.

    Torbjörn Jerlerup

    26 Jul 10 at 20:25

  15. Att denne Jerlerup ”tar debatten” tyder nog mest på att han tillhör den minoritet av utopiliberaler som inte fattat att de inte kan vinna en debatt mot människor som argumenterar utifrån en verklighetsbaserad grund.

    När han inser att hans floskler inte har någon bärkraft kan han antingen byta åsikt eller (betydligt mer troligt) helt enkelt med ett hånfullt flin tryggt luta sig tillbaka i vetskapen om att hans åsikter, oavsett om de bygger på lögner, ändå anses vara ”de rätta”. Och i fortsättningen fortsätta att håna och smutskasta oss oliktänkare – fast utan att bry sig om att bemöta oss.

    Monkeyboy

    26 Jul 10 at 20:28

  16. Denna video ger en annan tolkning av Jerlerups abstraherade allmänmänskliga gemenskap:

    http://www.youtube.com/user/NXSchell#p/u/21/qzPT4GFA2YY

    I linje med Solgurus och andras resonemang.

    tras

    26 Jul 10 at 23:24

  17. Ann Coulter är Republicans svar på Gudrun Schyman.

    Betraktare

    27 Jul 10 at 0:24

  18. För alla är det deras tillhörighet som är världens mittpunkt.
    För greker är det Grekland. För tyskar Tyskland. Då för svenskar Sverige.
    Sedan är det så att i Sveriges fall är nationalstaten det samlade riket. Eller rättare sagt Svea o Göta rike. Fosterlandet är folk(hövdinge)landet(landskapet). Så var det o i viss mån är ännu.
    Mycket bra Solguru!

    Ingmar

    27 Jul 10 at 9:56

  19. Bäste Solguru, du har en dagisfrökens tålamod! Tack för att du orkar — jag gav upp på halva vägen, trots att jag känner och uppskattar jerlerup privat.

    Men ärligt talat tror jag inte han är intresserad av ett undersökande samtal på riktigt. Vilket inte hindrar att en intellektuellt låst debatt kan vara lärorik och underhållande för andra. Så håll på bara!

    Pappan

    Pappan

    28 Jul 10 at 1:28

  20. @ Torbjörn Jerlerup

    Torbjörn, Tack för ärlig diskussion med oliktänkande.

    Till din fråga: ”Och jag undrar vad kultur har med hudfärg att göra!”

    Alla djur, inklusive människa, påverkas och utvecklas genetiskt efter miljö. Som du säkert vet är hudfärg resultat av mängd sol.

    Men solmängd är inte ensam faktor utan är kombinerad med geografi och klimat. Det innebär diet, tillgång på mat, samlar/fångst/odlar-kulturer, vilket då också påverkar familjestruktur, sociala konstruktioner, individens syn på sig och gruppen, o.s.v.

    Den färdiga människans fysik och psykologi påverkas genetiskt av förfäder sedan många tusen år samt (enligt nya rön) av föräldrars och deras föräldrars upplevelser.

    Så lång genetik. Dessutom finns stark påverkan av varje individs egna upplevelser.

    Men till din fråga: ”Och jag undrar vad kultur har med hudfärg att göra!” så kan man säga att hudfärg ingår i ett paket med genetiska faktorer som påverkar individens kultur.

    Tilläggas ska med gängse PK-angrepp i åtanke, att hudfärg hos syskon kan skilja kraftigt, att miljö påverkar starkt, och:

    Att det är stor skillnad mellan att diskutera individer och grupper.

    För att förstå livet är det mycket viktigt att kunna diskutera grupper. För att förstå individer är det mycket viktigt att kunna se individer en och en. Det är två skilda resonemang som inte på minsta sätt utesluter varann.

    Betraktare

    28 Jul 10 at 8:18

  21. Torbjörn Jerlerup: Nej det är ingen paradox. De du nämnde är mer svenska men kriminella. De andra är ej svenska men troligen ej kriminella.

    Ingmar

    28 Jul 10 at 9:32

  22. Jerlerup:

    Du skriver följande:

    ”Sen noterar jag återigen den identitära, lite smålustiga, paradoxen att Mattias Flinck, Anders Eklund och Thomas Quick betraktas som mer ”närstående” det ”svenska” än en männuiskorättskämpe från Uganda eller en kvinnlig doktor från Pakistan.”

    Var finns paradoxen? Svenska psykfall och mördare som Flinck, Eklund och Quick är mer närstående det svenska än människorättskämpar och doktorer från Uganda och Pakistan, helt enkelt därför att de är svenskar.

    Att vara svensk innebär inte att man nödvändigtvis
    är en god människa.

    Olof

    28 Jul 10 at 11:27

  23. Jerlerup: Du svarade aldrig på min fråga utan undvek den genom att angripa den ena halvan av den. Jag ska dela upp den i två delar:

    1) Tror du på allvar att om mänskligheten likriktas till en enda ras, så kommer de medlemmar av denna enda ras som råkar bo inom gränserna för den administrativa enheten ”Sverige” fortfarande att bibehålla sina kulturella särdrag? Tror du att de skulle gå som svenskar, prata som svenskar och uppföra sig som svenskar, bara inte se ut som svenskar?

    2) Även om du faktiskt inbillar dig att så är fallet, vad är det för fel på nordbor, japaner, massajer och så vidare som gör att vi måste utrotas (ehuru på ett humant sätt — ett slags etnisk eutanasi) och ersättas med en likformig blandras? Vad är det för fel på att vilja bevara vår egen särart även om det endast vore i rent biologisk bemärkelse? Är inte en värld där det finns blonda och blåögda nordbor en rikare plats än en där de utplånats?

    tras: Tack för länken. Ja, den videon uttrycker verkligen min/vår syn på ”massmänniskan” i ett nötskal. (Bra musik också, som parentes sagt.) Processen måste ses som en helhet: det är inte bara rasblandning som pågår, det är ett utslätande av hela mänskligheten på alla plan: rasligt, etniskt, kulturellt, språkligt, ekonomiskt, ideologiskt, religiöst, tankemässigt. Vi är på väg mot en mänsklighet där grupper (i synnerhet etniska sådana) inte tillåts sticka ut från mängden, och där individer därför inte törs göra det — en mänsklighet där varje atomiserad individ skiljer sig från den andra endast genom sitt unika konsumtionsmönster.

    Dan B

    29 Jul 10 at 5:11

  24. Ugh, sådan dumhet. Torbjörn:

    Kultur har med hudfärg att göra därför att kultur utvecklas olika på olika platser och tillhör folket som bor där och utvecklats med kulturen, vilket som gör det givet att när man ser på större avstånd och mer skilda kulturen, områden och folk så är folken som tillhör kulturerna minst lika olika i utseende, vartill hudfärg är en egenskap. Det är sambandet mellan ”hudfärg” och kultur, eller snarare, mer korrekt, och inte idiotiskt, folk och kultur.

    Det är ingen paradox att en svensk är en svensk och en afrikan är en afrikan och att en perser är persisk, det är en självklarhet.

    Ett

    29 Jul 10 at 15:33

  25. Betraktare: nej. Coulter och Schyman har inte mycket mer gemensamt än att de båda är kvinnor och provokativa (på olika sätt).

    John

    29 Jul 10 at 16:29

  26. Som redan har påpekats av fler än mig: den stora majoriteten invandrare har inte kommit till Sverige för att bli vare sig svenskar eller något slags ”världsmedborgare” utan för att kunna fortsätta vara kurder, turkar, araber, somalier, you name it. Något som Jerlerup kanske borde fundera över.

    Mogura

    30 Jul 10 at 7:26

  27. Någon som slog mig igår (förbannade internet) som jag inte kunde skriva ner, vad hur otroligt felaktig denna Staffan Heimersson, hans dumhet, liksom Torbjörns, når inga gränser. Som är så typiskt för dessa välkomnande mångkultursivrare, dessa livserfarna, öppna, icke-trångsynta människor – så är de fullständigt hemmablinda. Staffan påstår att framtiden för med sig rasernas utrotning, att alla våra underbara och berikande skillnader raderas ut, men massinvandring (eller invandring överhuvudtaget) sker endast till Europa. De saknar förmåga att se utanför Europa, eller Sverige, som vanligt. Det är inte världen som ska berikas. Det är vi. Ingen invandring sker till Sydamerika, ingen till sub-sahara Afrika eller Nordafrika, ingen till mellanöstern, och ingen till Sydostasien, östasien eller sydasien. Ingen. Framtiden medför sig inte en världslig mångkultur och en ljusbrun ras med mörkt hår – den medför endast utrotning av alla de europeiska folken och den västerländska civilisationen. Nordamerika, Europa, och Australien. Det är dit all invandring sker.

    Det här blev utdraget, men sanningen går inte att missa.

    Ett

    30 Jul 10 at 17:00

Leave a Reply